Det är kul när det går bra!

Det var många som ville ta revansch efter förra eftersöksprovet i Skellefteå. Därför beslöt vi att rigga ett särskilt prov - samma spårmark, samma vatten men med ny domare. Det blev ett rätt digert särskilt prov, då hela 9 hundar blev anmälda - 5st ÖKL och 4st EKL. Provet avverkades i mycket rask takt. Nio hundar på knappa tre timmar är kanske något av ett rekord.  Kvällen blev inte bara snabb, utan även mycket lyckad. Eller vad sägs om följande:

Öppenklass:
Altersundets Milito, Svante Spår 10 Vatten 10, med HP-kvalitet!
Stormkullens Bissi Belona, 10-10

Boviksbadets Kyra, 10-10

Altersundets Materazzi, 8-8

Tjädrarns Devil, 9-7

Elitklass:
Gaijax Aijax (Krut) spår 10 vatten 10, med HP-kvalitet!

Jaktfröydens Jagr 10-9

Gaijax Accra 10-8
Tjädrarns Compis 10-8

Jagrs husse är mer än nöjd. Rävspåret sköttes enligt skolboken. Snabbt effektivt spår, bra grepp, full fart in och en utmärktavlämning. På vattnet röt en neslig pinne, men det får husse Peter ta på sig. Bristande rutin i hur man startar ett elitvatten kan man säga. Men man lever så länge man lär, eller om det är tvärtom...

Även Lynx var med på detta prov. Denna gång som "föråkare". Han fick nämligen den hedersamma uppgiften att bryta öppenklassvattnet. En annan lite kul detalj är att alla som var med ikväll tränat med oss. Bra jobbat alla hussar och mattar. Ni visar att det är värt att lägga ner lite tid och engagemang...

Till sist - stort tack till domare P-O Stenmark som ställde upp med engagemang, kunnande och ett glatt humör. Vi är många som uppskattar domare som delar med sig av goda råd och tips!

Vi ses på Riksprovet!

Hej,

Lördag morgon klev vi upp före ottan och drog till Tornio Finland. Lynx skulle på utställning. Det rådde lite oklarheter kring hur hans svenska jaktmeriter skulle räcka till att starta i jaktklass eller inte. Så det fick bli UKL. Han blev där bästa unghund och fick sen gå i konkurrens om bästa hane. Där slutade han tvåa, med reserv-Cert och reserv-CACIB. Bra jobbat Lynx. Bästa hane blev för övrigt Fjällbrisens Hoffa, Åsa och Ingemar Stöckels helbruna hane. Stort grattis till Stöckels!

På vägen hem slank vi in på blå-gula-butiken och inhandlade barstolar till köksön - så nu är det bara att komma förbi på en drink...välkomna!

En dag som denna går det inte undvika att tänka på det obegripliga fullkomligt meningslösa eländet i Norge. Vi lider med er...

Vi ses!

Hej igen!

Träning träning och åter träning. Vi slipar på formen på alla tänkbara sätt. Igår onsdag kom Pär-Krut och Martin-Compis förbi för att fila till elitformen. En räv hade tinats, vilket inte är svårt i denna sommarhetta. Vi fick dock vänta till sena kvällen innan spåren avverkades. Det gick riktigt bra. Det syns att rutinen att greppa rävskrället utvecklas för varje gång. Hederspriset gick till Pär och Krut. De ser mycket stabila ut - bra jobbat Pär!

Sedan bar det iväg till vattnet. Vi la ut en liten dirigeringsövning i vår lilla å som är ca 40m bred nere vid mynningen. Hundarna fick se på när apporterna lades ut, sedan tog vi en välförtjänt kaffepaus. Därefter fick hundarna jobba. Givetvis lottades startordningen. Hederspriset på vattnet gick till Lynx. Han simmade villigt ut och gick upp på land på andra sidan. Men Lo'et tog dirigeringen och fann sen sin apport - applåder från publiken. När vattnet var klart var klockan 23:00. Vissa är tokigare än andra helt enkelt...

Torsdag kväll blev det mer träning. Först en liten vattenapport i lämplig sjö. Jagr fick testa ett elitvatten som gick enligt plan. Övriga körde öppenklass och skötte sig utmärkt - kul! Sen bar det av till mer avancerade lekar. Svante hade köpt in lite special-lerduvor. När de vanliga orange-färgade är för enkla kan man byta till vita, svarta och betydligt mindre lerduvor. Speciellt de svarta är lite luriga att fokusera på. När bössorna var varma plockade vi fram hundarna för att göra övningen mer jaktmässig. Skytten fick ta sin hund vid sidan kommendera fram en duva och försöka träffa med hunden lugnt kvar vid sidan. Vid träff kastades en apport som hunden fick hämta - mycket kul för alla inblandade! Har du tänkt skjuta över din hund i höst så är detta ingen dum övning. Hellre träna under kontrollerade former än bomma i skogen och se sin hund gå efter. Den värsta dödsorsak man kan få är som bekant en hjärtattakt vid en eftergång (sagt av mäster Anders Landin).

Vi ses!

Hej!

I lördags samlades ett glatt vorsteh-gäng här hemma hos oss i Söderbodan för att trivas. SVK anordnade nämligen en trivseldag för folk och fä. Ni som varit på besök hos oss vet att vi gillar att tävla. Så ingen slapp undan även denna gång. Fyra lag fick skapa var sin station med allt från sökfält på vatten, dubbelmarkeringar, sökfält med grävling, mås, trut och svartkråka, till blodspår för att hitta lerduvor som sedan skulle skjutas ner. Givetvis fick hundarna vara med på skyttet och vara beredd att apportera. All heder och ära till vinnande lag, men vi är övertygade att även de övriga fick några nyttiga övningar med sig hem. Kvällen avslutades med en regelrätt garagefest. Stort tack till alla som kom och delade med sig av skratt, erfarenheter och en och annan rövarhistoria.

När festen falnat på söndagen drog Jaana och Lynx till Piteå på Internationell SKK-utställning. Lynx skötte sig mycket bra och kom hem med fin kritik och Excellent och 2:a plats jaktklass hanar. Dock inget CK, men det kan vi överleva.

Vi var några som inte fick nog av träning under lördagen utan fortsatte på söndag. Krut, Compis och Jagr siktar ju på elitklass och passade på att spåra räv. Alla hussar var mycket nöjda. Senare på kvällen hängde Jaana och jag med Svante och Lilian till en lagom blöt sjö för att slipa på vattenapporten. Som sagt - en trött vorsteh är en snäll vorsteh. Nu ligger tre supersnälla korthår och snarkar...

Vi ses!

Hej,

Så här års är simträning något som kan rekommenderas - av många anledningar. Man kan för det första aktivera sin hund trots att det är varmt. En trött vorsteh är ju alltid en snäll vorsteh. Den anledningen är så god som någon. Men har man ambitioner att starta på prov, är regelbundna vattenövningar helt rätt. Än viktigare blir det om du tänkt kunna nyttja hunden i skarpt läge på jakt. En måsfågel på ca 40-60m i juli är inte samma sak som ett gäng gäss i september. För detta krävs att hunden gillar att jobba i vatten, oavsett förhållanden. Då krävs en hyfsad dos vattenpassion...

Det finns mer än ett sätt att förstöra vattenpassionen. Men det kanske säkraste är att börja bråka med en illa befäst apport i vattnet, med en hund som inte lärt sig uppskatta det blöta. Det blir liksom dubbelfel, då hunden både är lite skraj för vattnet och inte fattat vad kommandot "apport" betyder. Att tvinga i en hund som inte riktigt litar på sin egen simförmåga, ut i en dyig sjö, är rejält korkat. Vilken simskolelärare får göra så? Att skicka ut en hund som inte apporterar bra på land är nästan lika korkat. Speciellt om föraren inte är beredd att hoppa i själv och agera, så som man skulle ha gjort på land. Att gapa och skrika upprepade kommandon på strandkanten är inte begåvat. Jag vet av egen erfarenhet... 

Lösningen är som så ofta att tänka efter före och dela upp momenten. Bada med din hund och vänj den vid alla tänkbara vatten. Se till att den blir en bra simmare. Vi börjar med våra valpar på en fin sandstrand där hunden får lära sig simma och gilla det här med vatten. Man ser till att skapa vattenpassion helt enkelt. När väl apporten sen sitter på land finns sedan en uppsjö av spännande övningar man kan hitta då.  Varför inte testa tipset vi fick om att dra ett släpspår på land, ner till kanoten och sen paddla ut anden i släptåg. Snacka om en realistisk övning!

Vi ses!

Hej!

I lördags startade vi både Lynx och Jagr på eftersöksprov. Solen stekte folk och fä, och gjorde dagen kanske lite väl tuff. Det sägs ju att SVK proven ska försöka efterlikna jakt, men än har vi inte jagat i +30grader. Nåja det gick ju rätt okej ändå. Lynx spårade riktigt bra och kom tillbaka med truten som sig bör = spår 10. Vattnet skötte han också enligt skolboken. En frisk frånlandsvind gjorde att simturen blev extra lång innan fågeln hittades, och kunde överlämnas till Jaana med betyg 10. Vi är mäkta stolt över vår norska yngling.

Jagr fick göra debut i elitklass.  Men att gå upp i elitklass är inte samma sak som att vara mogen för elitklass. Steget från ÖKL är långt på många sätt. Jagge spårade bra och hittade sin räv. Men efter att han kånkat mickel i ca 25m blev bördan för tung. Enda rationella när man inte orkar är att be om hjälp. Jagr kom alltså tillbaka och bad husse att hjälpa till. Man han var inte så pigg på det. Jagr fick ett stoppkommando och skickades ut igen. Han gick tillbaka och bar räven bit till. Men ända hem gick tyvärr inte denna dag.På vattnet gick Jagge villigt i och lät sig till en början dirigeras. Men en bit ut fick han synd på något vitt ute till vänster. Men det var ingen trut utan en näckros.  Husse insåg sen att ut-kommandot inte räckte tillräckligt. Nåja, vi tar nya tag en annan gång.

Stort grattis till alla pristagare denna heta dag. Vi vill skicka ett extra grattis till Ida Rehnlund och hennes Ali. De kammande hem 10-10HP. Det är alltid kul när ett helt nytt ekipage lyckas på prov!

Till sist ett stort lycka till - till Uffe Granberg som påbörjat utbildningen till jaktprovsdomare.

Vi ses!

Hej,

Just nu är jag inne på min sista arbetsvecka innan det blir sommarsemester. Ni som känner oss vet att Tengman-Nilsson’s normalt inte tar ut någon ledighet sommartid. Men i år blir det ett undantag. Huvudanledningen är att jag Peter byter jobb. Efter 12år i samma bransch på tre olika företag är det dags för nya upptåg.  Jag byter spån och sågverk mot sten och gruvor. Efter jag meddelade att jag sagt upp mig har jag mött kommentarer som:
- Men hur kan du sluta, jag trodde du trivdes?
- Ska du sluta redan efter 5år, varför det?

Tack, jag har trivts alldeles förträffligt. Kanonjobb med mycket trevliga människor i och runt ikring firman. Men man bör byta innan ”bäst-före-datumet” går ut. En reflektion är att den lite yngre generationen är mer nojig över ”bäst-före-datum” än den äldre (jmf mjölk, grädde etc). Och med det vill jag antyda att jag fortfarande anser mig vara 25…

Ett annat svar har varit att ”jag vill inte bli gammal och bitter och sen dö nyfiken”. Många äldre är rörande överens om att man med åren ångrar mer det man inte gjorde än det man gjort. Med det vill jag påstå att jag är gammel-klok trots att jag bara är 25…

Om inte det övertygar har jag lagt till att ”ointelligenta människor gör gamla misstag – smarta människor hittar på nya”. Detta kräver ingen vidare förklaring utan får tolkas fritt!

Mot nya djärva katastrofer! //Peter   ;-)

Hej,

Förutsättningarna har varit goda. En varm tidig vår i kombination med gnagare i överflöd. Det har liksom varit upplagt för en bra föryngring. Nu strömmar det även in positiva rapporter från skogen.  Timmeråkarna får ideligen väja för tjäderkycklingar som spatserar längs skogsbilvägarna. Sommarstugeägare har orrkullar på sina gräsmattor.Det talas om stora kullar, tidigt födda och redan flygdugliga.

Men man kan ju inte bara gå på 2nd-hand-news. Det gäller ju att göra sina egna efterforskningar också. Sagt och gjort, igår tog jag Jagr vid sidan och begav mig till skogs på hemmaplan. Vädret var ju för en gångs skull drägligt. En frisk sval vindfrån norr höll dessutom "åte" (=flugor och mygg) borta. Våra marker i Söderbodan är tyvärr inte kända för att vara några skogsfågelmarker, så förväntningarna var låga. Alla sanna norrläningar vet ju att det är bästa knepet för att slippa bli besviken.

Redan efter ca 100m upp på närmsta hygget fann vi en grann orrtupp. En bit upp i surskogen ovanför såg jag på Jagr att det doftade gott igen. Denna gång hittade vi en fin orrkull. 7-8 kycklingar stora som järpar flög upp och träade. Hönan skrockade en bit bort. Vi vände och gick vidare längs hyggeskanten. 5 minuter senare visslade en järpkull upp framför oss. Även de var rejält flygkunniga för årstiden. Glad i hågen styrdes kosan hemmåt. Ryktena verkar bygga på viss sanning. Den gamla devisen "...det måste vara sant för detta har jag hört av många..." - är inte alltid missvisande!

Positva föryngringsrapporter är alltid trevliga att få. Sommaren känns nu bara så onödigt lång...

Vi ses//Peter

Varmare än i hel...

Grattis till alla er som älskar stekande sol och värmebölja. Men ska man leka med sin hund, sova skönt på natten och härda ut en förkylning är värmen inte alltför underbar.

Igår torsdag rände vi iväg och körde både vatten och spår. Kompisen Svante hängde på och hundarna skötte sina åtaganden helt okej - trots eländig värme.

Efter avslutad hundträning svingade vi hagelbössorna. Det har liksom blivit lite tradition att träffas på torsdagskvällarna - och träning ger som sagt resultat = ömmande högeraxel!

//Peter

Det är kul när det går bra!

Det var många som ville ta revansch efter förra eftersöksprovet i Skellefteå. Därför beslöt vi att rigga ett särskilt prov - samma spårmark, samma vatten men med ny domare. Det blev ett rätt digert särskilt prov, då hela 9 hundar blev anmälda - 5st ÖKL och 4st EKL. Provet avverkades i mycket rask takt. Nio hundar på knappa tre timmar är kanske något av ett rekord.  Kvällen blev inte bara snabb, utan även mycket lyckad. Eller vad sägs om följande:

Öppenklass:
Altersundets Milito, Svante Spår 10 Vatten 10, med HP-kvalitet!
Stormkullens Bissi Belona, 10-10

Boviksbadets Kyra, 10-10

Altersundets Materazzi, 8-8

Tjädrarns Devil, 9-7

Elitklass:
Gaijax Aijax (Krut) spår 10 vatten 10, med HP-kvalitet!

Jaktfröydens Jagr 10-9

Gaijax Accra 10-8
Tjädrarns Compis 10-8

Jagrs husse är mer än nöjd. Rävspåret sköttes enligt skolboken. Snabbt effektivt spår, bra grepp, full fart in och en utmärktavlämning. På vattnet röt en neslig pinne, men det får husse Peter ta på sig. Bristande rutin i hur man startar ett elitvatten kan man säga. Men man lever så länge man lär, eller om det är tvärtom...

Även Lynx var med på detta prov. Denna gång som "föråkare". Han fick nämligen den hedersamma uppgiften att bryta öppenklassvattnet. En annan lite kul detalj är att alla som var med ikväll tränat med oss. Bra jobbat alla hussar och mattar. Ni visar att det är värt att lägga ner lite tid och engagemang...

Till sist - stort tack till domare P-O Stenmark som ställde upp med engagemang, kunnande och ett glatt humör. Vi är många som uppskattar domare som delar med sig av goda råd och tips!

Vi ses på Riksprovet!

Hej,

Lördag morgon klev vi upp före ottan och drog till Tornio Finland. Lynx skulle på utställning. Det rådde lite oklarheter kring hur hans svenska jaktmeriter skulle räcka till att starta i jaktklass eller inte. Så det fick bli UKL. Han blev där bästa unghund och fick sen gå i konkurrens om bästa hane. Där slutade han tvåa, med reserv-Cert och reserv-CACIB. Bra jobbat Lynx. Bästa hane blev för övrigt Fjällbrisens Hoffa, Åsa och Ingemar Stöckels helbruna hane. Stort grattis till Stöckels!

På vägen hem slank vi in på blå-gula-butiken och inhandlade barstolar till köksön - så nu är det bara att komma förbi på en drink...välkomna!

En dag som denna går det inte undvika att tänka på det obegripliga fullkomligt meningslösa eländet i Norge. Vi lider med er...

Vi ses!

Hej igen!

Träning träning och åter träning. Vi slipar på formen på alla tänkbara sätt. Igår onsdag kom Pär-Krut och Martin-Compis förbi för att fila till elitformen. En räv hade tinats, vilket inte är svårt i denna sommarhetta. Vi fick dock vänta till sena kvällen innan spåren avverkades. Det gick riktigt bra. Det syns att rutinen att greppa rävskrället utvecklas för varje gång. Hederspriset gick till Pär och Krut. De ser mycket stabila ut - bra jobbat Pär!

Sedan bar det iväg till vattnet. Vi la ut en liten dirigeringsövning i vår lilla å som är ca 40m bred nere vid mynningen. Hundarna fick se på när apporterna lades ut, sedan tog vi en välförtjänt kaffepaus. Därefter fick hundarna jobba. Givetvis lottades startordningen. Hederspriset på vattnet gick till Lynx. Han simmade villigt ut och gick upp på land på andra sidan. Men Lo'et tog dirigeringen och fann sen sin apport - applåder från publiken. När vattnet var klart var klockan 23:00. Vissa är tokigare än andra helt enkelt...

Torsdag kväll blev det mer träning. Först en liten vattenapport i lämplig sjö. Jagr fick testa ett elitvatten som gick enligt plan. Övriga körde öppenklass och skötte sig utmärkt - kul! Sen bar det av till mer avancerade lekar. Svante hade köpt in lite special-lerduvor. När de vanliga orange-färgade är för enkla kan man byta till vita, svarta och betydligt mindre lerduvor. Speciellt de svarta är lite luriga att fokusera på. När bössorna var varma plockade vi fram hundarna för att göra övningen mer jaktmässig. Skytten fick ta sin hund vid sidan kommendera fram en duva och försöka träffa med hunden lugnt kvar vid sidan. Vid träff kastades en apport som hunden fick hämta - mycket kul för alla inblandade! Har du tänkt skjuta över din hund i höst så är detta ingen dum övning. Hellre träna under kontrollerade former än bomma i skogen och se sin hund gå efter. Den värsta dödsorsak man kan få är som bekant en hjärtattakt vid en eftergång (sagt av mäster Anders Landin).

Vi ses!

Hej!

I lördags samlades ett glatt vorsteh-gäng här hemma hos oss i Söderbodan för att trivas. SVK anordnade nämligen en trivseldag för folk och fä. Ni som varit på besök hos oss vet att vi gillar att tävla. Så ingen slapp undan även denna gång. Fyra lag fick skapa var sin station med allt från sökfält på vatten, dubbelmarkeringar, sökfält med grävling, mås, trut och svartkråka, till blodspår för att hitta lerduvor som sedan skulle skjutas ner. Givetvis fick hundarna vara med på skyttet och vara beredd att apportera. All heder och ära till vinnande lag, men vi är övertygade att även de övriga fick några nyttiga övningar med sig hem. Kvällen avslutades med en regelrätt garagefest. Stort tack till alla som kom och delade med sig av skratt, erfarenheter och en och annan rövarhistoria.

När festen falnat på söndagen drog Jaana och Lynx till Piteå på Internationell SKK-utställning. Lynx skötte sig mycket bra och kom hem med fin kritik och Excellent och 2:a plats jaktklass hanar. Dock inget CK, men det kan vi överleva.

Vi var några som inte fick nog av träning under lördagen utan fortsatte på söndag. Krut, Compis och Jagr siktar ju på elitklass och passade på att spåra räv. Alla hussar var mycket nöjda. Senare på kvällen hängde Jaana och jag med Svante och Lilian till en lagom blöt sjö för att slipa på vattenapporten. Som sagt - en trött vorsteh är en snäll vorsteh. Nu ligger tre supersnälla korthår och snarkar...

Vi ses!

Hej,

Så här års är simträning något som kan rekommenderas - av många anledningar. Man kan för det första aktivera sin hund trots att det är varmt. En trött vorsteh är ju alltid en snäll vorsteh. Den anledningen är så god som någon. Men har man ambitioner att starta på prov, är regelbundna vattenövningar helt rätt. Än viktigare blir det om du tänkt kunna nyttja hunden i skarpt läge på jakt. En måsfågel på ca 40-60m i juli är inte samma sak som ett gäng gäss i september. För detta krävs att hunden gillar att jobba i vatten, oavsett förhållanden. Då krävs en hyfsad dos vattenpassion...

Det finns mer än ett sätt att förstöra vattenpassionen. Men det kanske säkraste är att börja bråka med en illa befäst apport i vattnet, med en hund som inte lärt sig uppskatta det blöta. Det blir liksom dubbelfel, då hunden både är lite skraj för vattnet och inte fattat vad kommandot "apport" betyder. Att tvinga i en hund som inte riktigt litar på sin egen simförmåga, ut i en dyig sjö, är rejält korkat. Vilken simskolelärare får göra så? Att skicka ut en hund som inte apporterar bra på land är nästan lika korkat. Speciellt om föraren inte är beredd att hoppa i själv och agera, så som man skulle ha gjort på land. Att gapa och skrika upprepade kommandon på strandkanten är inte begåvat. Jag vet av egen erfarenhet... 

Lösningen är som så ofta att tänka efter före och dela upp momenten. Bada med din hund och vänj den vid alla tänkbara vatten. Se till att den blir en bra simmare. Vi börjar med våra valpar på en fin sandstrand där hunden får lära sig simma och gilla det här med vatten. Man ser till att skapa vattenpassion helt enkelt. När väl apporten sen sitter på land finns sedan en uppsjö av spännande övningar man kan hitta då.  Varför inte testa tipset vi fick om att dra ett släpspår på land, ner till kanoten och sen paddla ut anden i släptåg. Snacka om en realistisk övning!

Vi ses!

Hej!

I lördags startade vi både Lynx och Jagr på eftersöksprov. Solen stekte folk och fä, och gjorde dagen kanske lite väl tuff. Det sägs ju att SVK proven ska försöka efterlikna jakt, men än har vi inte jagat i +30grader. Nåja det gick ju rätt okej ändå. Lynx spårade riktigt bra och kom tillbaka med truten som sig bör = spår 10. Vattnet skötte han också enligt skolboken. En frisk frånlandsvind gjorde att simturen blev extra lång innan fågeln hittades, och kunde överlämnas till Jaana med betyg 10. Vi är mäkta stolt över vår norska yngling.

Jagr fick göra debut i elitklass.  Men att gå upp i elitklass är inte samma sak som att vara mogen för elitklass. Steget från ÖKL är långt på många sätt. Jagge spårade bra och hittade sin räv. Men efter att han kånkat mickel i ca 25m blev bördan för tung. Enda rationella när man inte orkar är att be om hjälp. Jagr kom alltså tillbaka och bad husse att hjälpa till. Man han var inte så pigg på det. Jagr fick ett stoppkommando och skickades ut igen. Han gick tillbaka och bar räven bit till. Men ända hem gick tyvärr inte denna dag.På vattnet gick Jagge villigt i och lät sig till en början dirigeras. Men en bit ut fick han synd på något vitt ute till vänster. Men det var ingen trut utan en näckros.  Husse insåg sen att ut-kommandot inte räckte tillräckligt. Nåja, vi tar nya tag en annan gång.

Stort grattis till alla pristagare denna heta dag. Vi vill skicka ett extra grattis till Ida Rehnlund och hennes Ali. De kammande hem 10-10HP. Det är alltid kul när ett helt nytt ekipage lyckas på prov!

Till sist ett stort lycka till - till Uffe Granberg som påbörjat utbildningen till jaktprovsdomare.

Vi ses!

Hej,

Just nu är jag inne på min sista arbetsvecka innan det blir sommarsemester. Ni som känner oss vet att Tengman-Nilsson’s normalt inte tar ut någon ledighet sommartid. Men i år blir det ett undantag. Huvudanledningen är att jag Peter byter jobb. Efter 12år i samma bransch på tre olika företag är det dags för nya upptåg.  Jag byter spån och sågverk mot sten och gruvor. Efter jag meddelade att jag sagt upp mig har jag mött kommentarer som:
- Men hur kan du sluta, jag trodde du trivdes?
- Ska du sluta redan efter 5år, varför det?

Tack, jag har trivts alldeles förträffligt. Kanonjobb med mycket trevliga människor i och runt ikring firman. Men man bör byta innan ”bäst-före-datumet” går ut. En reflektion är att den lite yngre generationen är mer nojig över ”bäst-före-datum” än den äldre (jmf mjölk, grädde etc). Och med det vill jag antyda att jag fortfarande anser mig vara 25…

Ett annat svar har varit att ”jag vill inte bli gammal och bitter och sen dö nyfiken”. Många äldre är rörande överens om att man med åren ångrar mer det man inte gjorde än det man gjort. Med det vill jag påstå att jag är gammel-klok trots att jag bara är 25…

Om inte det övertygar har jag lagt till att ”ointelligenta människor gör gamla misstag – smarta människor hittar på nya”. Detta kräver ingen vidare förklaring utan får tolkas fritt!

Mot nya djärva katastrofer! //Peter   ;-)

Hej,

Förutsättningarna har varit goda. En varm tidig vår i kombination med gnagare i överflöd. Det har liksom varit upplagt för en bra föryngring. Nu strömmar det även in positiva rapporter från skogen.  Timmeråkarna får ideligen väja för tjäderkycklingar som spatserar längs skogsbilvägarna. Sommarstugeägare har orrkullar på sina gräsmattor.Det talas om stora kullar, tidigt födda och redan flygdugliga.

Men man kan ju inte bara gå på 2nd-hand-news. Det gäller ju att göra sina egna efterforskningar också. Sagt och gjort, igår tog jag Jagr vid sidan och begav mig till skogs på hemmaplan. Vädret var ju för en gångs skull drägligt. En frisk sval vindfrån norr höll dessutom "åte" (=flugor och mygg) borta. Våra marker i Söderbodan är tyvärr inte kända för att vara några skogsfågelmarker, så förväntningarna var låga. Alla sanna norrläningar vet ju att det är bästa knepet för att slippa bli besviken.

Redan efter ca 100m upp på närmsta hygget fann vi en grann orrtupp. En bit upp i surskogen ovanför såg jag på Jagr att det doftade gott igen. Denna gång hittade vi en fin orrkull. 7-8 kycklingar stora som järpar flög upp och träade. Hönan skrockade en bit bort. Vi vände och gick vidare längs hyggeskanten. 5 minuter senare visslade en järpkull upp framför oss. Även de var rejält flygkunniga för årstiden. Glad i hågen styrdes kosan hemmåt. Ryktena verkar bygga på viss sanning. Den gamla devisen "...det måste vara sant för detta har jag hört av många..." - är inte alltid missvisande!

Positva föryngringsrapporter är alltid trevliga att få. Sommaren känns nu bara så onödigt lång...

Vi ses//Peter

Varmare än i hel...

Grattis till alla er som älskar stekande sol och värmebölja. Men ska man leka med sin hund, sova skönt på natten och härda ut en förkylning är värmen inte alltför underbar.

Igår torsdag rände vi iväg och körde både vatten och spår. Kompisen Svante hängde på och hundarna skötte sina åtaganden helt okej - trots eländig värme.

Efter avslutad hundträning svingade vi hagelbössorna. Det har liksom blivit lite tradition att träffas på torsdagskvällarna - och träning ger som sagt resultat = ömmande högeraxel!

//Peter