Ibland blir det inte som man tänkt sig...

Hej!

Fortsatt kallt, men solen kämpar emot. Så pass att Jaana, Iver och Rally kunde åka till Holmsund, Umeå, och tävla. I skrivande stund har vi inga resultat att redovisa, men det kommer snart:
http://www.umeadraghund.se/

Lynx och Jagr blev kvar hemma med mig. Efter en tur på havet skulle vi titta till rapphönsen och fasanerna. Medan jag fyllde på mat stod grabbarna i givakt. Lite väl stramt, tänkte jag. När jag kom fram till Lo’et, fick jag se varför. Där låg en rapphöna – en rymling. Innan jag hann avancera tog hon till vingarna. Lynx lyckades dock hitta henne igen. Fint stånd, som skulle belönas. Aningen mer än jag tänkt det. Lynx fick resningskommando och tryckte på. Likt ett lodjur spänstade han i rejält. Rapphönan lyfte men – smack! Glad som ett barn kom Lynx tillbaka och avlämnade. I stridens hetta hade jag helt glömt bort Jagr. Han stod kvar på samma ställe och beundrade sin lillebror. Tja, ibland blir det inte som man tänkt det – det blir bättre!

Till sist, en anekdot från skolans värld:
Historieläraren ställde en fråga till klassen:
- Vem var det som rev Jerikos murar?
Lille Linus, räckte ivrigt upp armen och fick svara:
- Det var inte jag, sa Linus.
Läraren suckade. Samma afton sprang läraren ihop med den klent begåvade elevens mamma på mataffären. Han tog tillfället i akt, berättade om lektionen med Linus, med hopp om att mamman
skulle hjälpa sin son att bättra på sin bildning. Mamman, stirrade arg på läraren och snäste av honom rejält:
- Har Linus sagt att han inte gjort det, så har han inte gjort det. Punkt slut.
Läraren suckade djupt. Nästa dag träffade han rektorn. Han tog tillfället i akt och berättade om lektionen med Linus och mötet med mamman. Rektorn rynkade pannan, och suckade:
- Ja om vi nu inte kan hitta den skyldige, så får skolan stå för notan.