Goose...

Tisdag,

Jagr ska få hänga på sin första gåsjakt. Husse sitter fast i avd.möte - budget, vd-info, tidplaner, övertrasserade projektkonton -  tiden kryper fram. Det var då ända själva...vad alla ska prata...och länge. Kastar mig i bilen, fort hem, för fort. Tack Polisen att ni behagade gör annat. Värmer ett par paltar. Äter som en vorsteh. Hastar förbi vapenskåpet. Sliter åt mig hagelbrakar'n. Byter kläder. Byter även ammunition i patronbältet. Gås kräver ju lite argare hagel...

Parkerar bilen. Jagr är sugen, men vet inte vad som väntar. Inser att jag borde tagit en ryggsäck. Gåsjakt är ju en materialsport. Jag får bära i händerna. Varför har jag ingen vapenrem på hagelbössan? Nåja, har ju en stig att gå efter. Snart framme. Jagge ser lite förbryllad ut när jag tar på honom värmetäcket. Va, skulle vi inte jaga? säger hans blick. Parkerar honom i ett buskage nära strandlinjen. Sätter mig. Fortfarande hungring. Slukar en banan. Fasen vad det blåser. Börjar frysa. Börjar locka..tuuut...tuuuut...tut. Plötsligt, händer ingenting. Tristessen börjar krypa fram medan solen kryper ner. Det skymmer. Jagr är inte helt övertygad om hur kul detta är. Husse är beredd att hålla med...

Inte ett liv i viken. Bara brus från ett upprivet hav. Men, skottskadade öron registrerar ett välbekant ljud. I fjärran hörs vaga trumpetanden som växer i styrka. YES - nu  kommer de. Närmare och närmare. Plötsligt fryser inte husse längre. Förväntan övergår i besvikelse, då en flock svanar sveper in. Inom skotthåll, förståss. Nu börjar det vara rejält skumt. Funderar på att ge upp. Men, som så ofta förr - det är då det händer. Jagr hör dem först. Plog efter plog sveper in från sädesfälten i grannbyn. Tyvärr bortom jägarmässiga skotthåll. Jagr sitter med stirrig blick och räknar. Fasen vad mycket fågel som husse låter flyga förbi! Tillslut kommer läget. En gås ramlar ner - vingad, förbannad och fullt övertygad om att simma till Finland. Jagr ser tyvärr inte nedslaget. Nu är det upp till bevis. Han får apportkommando. Men fattar inte vart han ska. Husse får visa. Nu går det bättre. Jagr simmar ut i ett mörkt Bottenviken. Tyvärr utan att veta varför. Husse får hjälpa till. Vinglar ut på några stenar för att bättre kunna dirigera. Plums - står med vatten upp på låren. Satan - vad kallt. Jagr flinar, vänder ut och simmar husse tårögd. Dryga 100m från land hinner han ikapp den vingade kanadagåsen. Efter en kort brottningsmatch vänder han hem med en mycket minnesvärd apport. Efter avlämning kommer mer fågel inflygade. Denna gång blev det bara en apport på land. Stor fågel i munnen på liten hund - vilja slår talang! 

Vi packar ihop och försöker hitta stigen tillbaka till bilen. Nu är det riktigt svart. Husse snubblar svär och bannar sin oförmåga att packa rätt grejer. Var är pannlampan? Var är vapenremmen? Var är ryggsäcken?Jagr går lydigt bakom. Husse börjar räkna allt som skjutits för Jagge under hösten. Bara för att hålla uppe humöret. Tappar både räkningen och stigen. Halkar och ramlar, som om han vore onykter. Jagr får ta täten. Han är en bättre stigfinnare - fy fasen vilken kväll!

Vi ses!