Vattenpassion...

Hej,

Så här års är simträning något som kan rekommenderas - av många anledningar. Man kan för det första aktivera sin hund trots att det är varmt. En trött vorsteh är ju alltid en snäll vorsteh. Den anledningen är så god som någon. Men har man ambitioner att starta på prov, är regelbundna vattenövningar helt rätt. Än viktigare blir det om du tänkt kunna nyttja hunden i skarpt läge på jakt. En måsfågel på ca 40-60m i juli är inte samma sak som ett gäng gäss i september. För detta krävs att hunden gillar att jobba i vatten, oavsett förhållanden. Då krävs en hyfsad dos vattenpassion...

Det finns mer än ett sätt att förstöra vattenpassionen. Men det kanske säkraste är att börja bråka med en illa befäst apport i vattnet, med en hund som inte lärt sig uppskatta det blöta. Det blir liksom dubbelfel, då hunden både är lite skraj för vattnet och inte fattat vad kommandot "apport" betyder. Att tvinga i en hund som inte riktigt litar på sin egen simförmåga, ut i en dyig sjö, är rejält korkat. Vilken simskolelärare får göra så? Att skicka ut en hund som inte apporterar bra på land är nästan lika korkat. Speciellt om föraren inte är beredd att hoppa i själv och agera, så som man skulle ha gjort på land. Att gapa och skrika upprepade kommandon på strandkanten är inte begåvat. Jag vet av egen erfarenhet... 

Lösningen är som så ofta att tänka efter före och dela upp momenten. Bada med din hund och vänj den vid alla tänkbara vatten. Se till att den blir en bra simmare. Vi börjar med våra valpar på en fin sandstrand där hunden får lära sig simma och gilla det här med vatten. Man ser till att skapa vattenpassion helt enkelt. När väl apporten sen sitter på land finns sedan en uppsjö av spännande övningar man kan hitta då.  Varför inte testa tipset vi fick om att dra ett släpspår på land, ner till kanoten och sen paddla ut anden i släptåg. Snacka om en realistisk övning!

Vi ses!