Reflektion torsdag 12 aug 2011

Hej,

När stannade du upp för att fundera, tänka efter och reflektera en smula? När tog du ett rejält kliv tillbaka i grundträningen? Visst tar det emot. Det känns liksom fel. Man vill ju framåt. Så av gammal vana och ohejdad intelligensbrist fastnar man lätt i gamla hjulspår. Och där kan man bli kvar om man inte tänker sig för. Tips – gör inte det!

Till saken - igår hade vi tinat en räv. Det gäller ju att bevara formen. Jagr har tagit stora kliv framåt i rävapportens ädla konst. Han verkar faktiskt tycka den är riktigt kul. Före torsdagsskyttet drog kompisen Svante ett litet spår, knappa 100m. Visst, det är kort, men varför döda arbetsglädjen med onödigt långa apporter. Jagr kom glatt tillbaka med räven, och allt såg bra ut – förutom spårarbetet. Han slarvade redan i första vinkeln, och fick ringa. Fortsatte sen i överljudsfart med stora slag tills han fann räven.

Utvärdering Jagr:
- Bära räv går bra, men spårnoggrannheten måste tillbaka. Att släppa hunden lös på enkla spår gör den slarvig, vilket kommer kosta betyg i framtiden.
Ny plan:
- Vi kommer därför ta några kliv tillbaka och låta spåret ligga längre, samt spåra i lina.

-------------

Väl hemma fick Lynx prova lyckan med räven. Han har ännu inte riktigt kommit över rävtröskeln. Den upplevs fortfarande lite läskig och svår att bemästra. Jaana har fått bråka lite väl mycket för att förmå Lynx att baxa in räven. Det har blivit väl mycket lek och slarv. Det blir en ond cirkel av det hela.

Utvärdering Lynx:
Får man bråka mer än berömma gör man det för svårt. Hunden har då inte riktigt förstått hur den ska lösa uppgiften. Att föraren blir arg gör saken bara värre, speciellt för en lite mjuk hund.

Ny plan och nytt försök:
Jaana backade rejält. Tog räv, hund och en påse köttbullar med sig in i garaget. Inga störningar bara koncentration. Där genomförde hon en belöningsövning där hunden själv måste klura ut vad som ska göras för att få smaka köttbulle. Föraren är tyst och koncentrerar sig på att kasta belöning till hunden i exakt rätt ögonblick. Först en köttbulle bara hunden nosar på räven. Sedan ökar man kraven lite tills hunden greppar räven, sen ska den bäras, sen bäras i ett bra grepp, sen bäras in till föraren och till sist en bra avlämning. En stund senare kom två glada individer ut ur garaget. Den ene även mycket stolt, den andre glad i att bära räv.

Träningsprocessen är enkel i teorin:
Planera > agera > utvärdera > omvärdera > planera igen > agera på nytt > …osv

Vi ses!