2012

Hej,

Mellan julklappar och massa god mat kan man passa på att reflektera lite över nådens år 2012 och blicka fram mot det nya pigga fräscha 2013.

Mycket har egentligen varit precis som vanligt. Mellan jobb för brödfödan har vi jagat en del, hållit några hundkurser, startat på några jaktprov och njutit av de kulinariska läckerheter som jaktlyckan ger. Denna livslunk är inte fy skam. Tvärtom den är mycket beroendeframkallande.

2012 inleddes med toppfågeljakt. Jaana hade ny bössa – Tikka T3Light Stainless – och vädret var ovanligt perfekt. Kvicksilvret låg stadigt runt -5 och allt var upplagt för finfina dagar. Men någon var annorlunda. Visst hittade vi fågel, men inte i topp. Orre och tjäder höll sig på backen och nergrävda i snön. Det var liksom att de undvek att exponera sig och utsätta sig för onödig fara.

Vinterjakten på ripa är något vi inte kan vara utan (heller). Vi återvände dit vi brukar vara och njöt av några finfina dagar. Sol varvades med snöstorm. Folk fastnade på fjället och fick övernatta i skoterpulkor, medan vi myste i en renvaktarstuga vid fjället fot. Lyckligt ovetande. Vi hittade rätt bra med fågel. Men ovanligt skygg fågel. På ett dussin fågeltagningar kom man inom skotthåll en gång. Det var liksom att allt ripa undvek att utsätta sig för onödig fara.

Det blev vår och isen på älven rev utan större väsen. Bävrarna påbörjade sitt vårarbete och jag passade på att leka pälsjägare. Jaktlyckan skulle senare bli till ett par hyggliga skoterhandskar. Vår handlar även om att dra igång skytteträning. Konsten att svinga hagelbössan kräver visst underhåll. Jaana hade även kompletterat vapenskåpet med en Beretta Xplor Light, synnerligen trevlig pjäs med obefintlig rekyl.

Det grönskade och vi fick besök av några uppfödare med valpköpare. Vi fick se många fina unga hundar och dess ägare med allt det roliga kvar. Att se nya och erfarna förare börja forma sina oslipade diamanter och anta injagningens utmaningar gör en lite avundsjuk. Det är mycket jobb, men all möda värd. Att få de första fåglarna för sin unghund ger en alldeles speciell glädje.

Det blev sommar, eftersöksprov, SVK-Trivseldag , Fäviken GameFair och massa annat skoj. En sommar är på många sätt kort men ändå en lång väntan. Till slut blev det ändå sent augusti och livets höjdpunkter drog igång på allvar. Innan vi drog till tjäderskogen överlistades en och annan gås. Plogarna som drar över vårt hemman verka bli fler och fler för varje år. Kul utveckling, men det kan ändå inte mäta sig med spänningen att få släppa sin vorsteh längs myrdrog, skogskammar och sumpiga granskogar.

Fågelföryngringen 2012 var inget att minnas med glädje. Och skulle man trott alla diskussioner på sociala medier så fanns knappt en vinge varken på fjäll eller i skog. Vissa propagerade för avlysningar och uppmanade folk att lägga ner jakten. Men vi som trotsade dessa tråkiga uppmaningar fann ändå fågel. Visst var det ett sämre år. Men inte värre än andra sämre år. De fåglar vi fann var ofta snabb på vingarna och utmaningen för jägare och hund blev desto större. Det var liksom att all fågel undvek att utsätta sig för onödig fara. Detta tecken hade egentligen varit synligt hela året. Och visst är naturen rätt finurlig ändå. När fågelföryngringen är skral finns heller ingen vidare sorkstam. Rovdjuren får det mycket tufft och minskar snabbt i antal. Allt kan nu börja om igen och vi kan blicka fram emot en växande fågelstam igen. Ge det bara lite tid, så ska du få se.

Förutom älg- och rådjursjakter så spenderades någon helg på jaktprov. Lynx och Jaana är nu halvvägs till EKL, efter en fin 7a på fält Gotland. Jagr är halvvägs på väg till jaktchampionat i både Sverige och Finland. Det lär alltså bli fler provstarter.

Vi ses!