Nio...

Kort summering av denna helg:

Jaana och Lynx drog till Klimpfjäll för att hämta hem ett stiligt öppenklassbetyg. Siktet var högt ställt. Annars löns det ju inte åka. Innan de for pratade vi om att det skulle sitta fint med en snygg 9:a. Tyvärr blev det en annan slags nia denna dag. Efter 9 minuter i första släpp var provdagen slut. Jaana chansade att styra Lynx mot nyslagna ripor. Tyvärr höll varken riporna eller lydnaden. Bara att bryta ihop och komma igen!

Iver, Jagr och jag drog istället till Krokliden. Lördag morgon klev jag upp före gryning och drog till en känd spelplats för bygdens orrar. Några bulvaner sattes upp innan jag började locka lite förföriskt. En kort stund senare kom de svarta inflygande och min Sauer fick visa vad den går för.

Efter en lite senare frukost tog Jagr och jag en sväng i tjäderskogen. Första tuppen klantades bort pga ett mobiltelefonsamtal. Gissa vem som ringde? Jo, en förbannad Jaana som just åkt ut i Klimpfjäll...dubbelsatan! Nåja, det skulle bli värre. Jagr stod igen och vi tog an löpan. Ytterligare en grann tupp tog till vingarna ungefär samtidigt som jag gjorde en saltomotal på en hal sten. Jag fick se tuppen glida iväg liggandes på rygg. Nåja, det kunde varit värre - bössan var ju hel, det var bara min stolhet som tagit skada. Efter en del mindre väl valda ord gick vi vidare, och Jagr var snart försvunnen i granskogen. Efter en kort stunds letande provade jag kalla in honom. Och jodå, han kom tillbaka med stirrig blick och gnydde. Nu jävlar tänkte jag och bad Jagrvisa vad han hittat. Han smög tillbaka och stod fint mot en grandunge. Jag hann inte riktigt fram förrän tuppen lättade. Ingen avance alltså. Men det är ett lyxproblem på en tjäderrapport. Tuppens flygtur blev kort - yes, äntligen lite revanch! Innan lördagen var slut hade det även skjutits fågel för Iver...gammal är äldst.

På söndag provade Jaana och jag att byta hund. Hon tog Jagge och jag Lynx. Men, Lynx valde fel markvisare. För på vår sväng fanns ingen fågel. Jaana och Jagr kom tillbaka med en fin ripa i handen och ett leende på läpparna. Dagen avslutades med lite trattkantarellplockning. Som du ser på bilden här under så var svamplyckan rejäl!

En mindre bra hund - frågan är om den ska stå?

En bra hund - frågan är inte om, utan när den står?
En riktigt bra hund - frågan är inte när utan var den nu står.... 

Vi ses! //Peter