Utmaningar och svårigheter...

Hej,

Igår passade vi på att köra några vattenapporter när vi lika var och firade svärmor Ingalills födelsedag i Liden. Ni som kanske varit dit vet att de har en förträfflig liten gungfly’ig tjärn att bada i.

Men ibland går inte allt som på räls.  Kalaset gick bra men vattenapporten stötte på en del motgångar. Jaana fick erfara att Lynx var lite väl ivrig och lätt i baken på sitt öppenklassvatten. Och jag fick se att steget upp till elitklass är ganska stort för en unghund.  Jagr var inte så dirigerbar som jag hoppats och trott. Nåja, motgångar är en del av träningen. Vågar man inte utmana sig själv och hunden stannar man ju av i utvecklingen.

Jaana tog ett utvecklingssamtal med Lynx och vi körde sen en del provocerande kast.  Ett knep som funkar för vissa är sätta hunden. Föraren backar ifrån lite och medhjälparen som kastar vaktar sen apporten om det blir en förbrytelse. Sitter hunden kvar kallar föraren bak hunden och startar igången från en ny plats. På så vis dämpar man förväntningen för hunden att den ska få kasta sig i direkt. Lynx fattade snabbt och satt sen stadigt.

Husse och Jagr skulle köra ett elitvatten. Dvs apporten läggs ut dold i förväg ute på vattnet, och hunden ska sen skickas på apport. Inget skott eller kast alltså. Tidigare har jag inlett med en s k targetövning där Jagr fått se apporten kastas ut. Inget skott, bara kast alltså. När Jagr hämtat den första apporten och är på väg in smyger medhjälparen i kanoten ut en ny apport. Apport två blir alltså på samma plats men utan skott och kast. Man hjälper hunden fatta att den ska ut och hämta. Men denna gång skippade jag den första apporten och gick direkt på ”elit”. Detta blir förstås mycket svårare. Inget färskt minne av vad som ska göras.  Jagr simmade ut villigt men lite för kort. Husse fick motvilligt inse att utkommandot inte satt ordentligt. Det hjälper heller inte att bli förbannad. Många hundar, liksom Jagr, reagerar då med att komma tillbaka till husse. Att bli arg får alltså motsatt verkan - bingo. Men vi ger inte upp. "Ut" ska man träna på land. Ofta och varierat. Där har vi kvar att göra. Sedan ska vi köra mer targetövningar på vattnet, så att Jagrs sug efter att ligga ute och söka längre blir tillräckligt. Tillsammans med ett fungerande ut-kommando blir det framgång…så småningom.

Vi ses!