Ingen har väl varit så framgångsrik på jaktprov som Anders Landin. Han har dessutom delat med sig av sina förvärvade erfarenheter, via böcker, kurser och filmer. Vi kan varmt rekommendera att ta del av hans tips och trix. Läs mer på Anders hemsida, där du även kan beställa eller tjuvläsa hans alster.

Oavsett om det gäller bockpremiär, lockjakt på höstens spelorrar eller vintertjäder i topp bör bössan gå dit man siktar. Allt börjar med inskjutning på skjutbanan på lite olika avstånd, för att få in känslan...

Här hittar du en bra och gratis inskjutningstavla:

Träna apport är bra på alla vis. För att inte behöva trilskas med att tina vilt i tid och otid kan diverse artificiella apportföremål vara bra att ha. Kolla in Teba, de har stort utbud till vettiga priser.

En traditionell rökkåta borde stå på varje jägares gård. Den är hyfsat enkel att bygga och när du väl börjat röka är du fast. Tror jag hört det i andra sammanhang också. Principen är rätt enkel. Kåtan är bred i botten så man kan elda utan risk att hela rasket brinner ner. Upptill smalnar den av så att all rök koncentreras och passerar köttet som hänger direkt under topplocket. Vår kåta blev ca 2m hög och ca 1,5m bred i botten. Montera gärna en termometer i nivå med köttet. Det underlättar jobbet att hålla önskad temperatur avsevärt.

När bygget är klart är det bara att salta köttet och göra upp en eld. Vill man souvasröka, d v s kallröka bör temperaturen inte överstiga 35 grader. Det kan vara lite knepigt att hålla en så låg temperatur och ändå skapa rök. Ett bra sätt är att elda i en järngryta. Gör en glödbädd i grytan och lägg sedan på lämpliga bitar färsk al- eller björkved. Enris i all ära men det torkar fort och brinner då alldeles för bra. Skulle det bli för varmt kan man helt sonika lyfta ut grytan. Vill man varmröka bör temperaturen ligga på 80-90grader. Det kräver en lite större brasa än vid souvasrökningen. Bara att prova sig fram. Med en köttermometer instucken i köttet är det rätt enkelt att avgöra när processen är klar.

Summerar vi ett jaktår är det hagelbössan som står för flest antal nedlagda vilt, även flest antal olika viltslag. Ser vi till antalet mil vi gått med bössa i hand så är det även där hagelbössan som vinner. Det ser förmodligen rätt lika ut för allroundjägare i allmänhet och vorsteh-jägare i synnerhet. Valet av hagelbössa bör därmed göras efter följande tumregler:

• Köp inte så dyr bössa att det går ut över inköp av ammunition, bränsle till bilen och jaktkort.
• Köp definitivt inte en så dyr bössa att du inte törs använda den i ur och skur, till fjälls och till sjöss.
• Köp under inga omständigheter en så dyr bössa att du inte har råd att anpassa kolven.
  
• Man bär bössan längre tid än man skjuter – köp således en lätt bössa.

Med ovanstående subjektiva sanningar blev det Beretta Ultra Light kaliber 12, för oss båda.
 

Jaana har nu kompletterat garderoben  Beretta halvautomat A400 Xplor Light (klicka för att se video), med en speciell bakkappa "kick-off" för minimal rekyl.

Har du aldrig varit blöt om fötterna har du aldrig jagat. Inte ens moderna kängor med gore-tex foder hjälper i alla väder. Att bli blöt hör liksom sporten till. Men att behöva hoppa i ett par blöta kängor dag två är inte kul. I sådana fall är en skotork som blåser varm luft ner i skon ett måste. Även en plurrad gummistövel kan vara nog så knepig att få torr innan den möglar utan en bra skotork. För att inte tala om varma vinterstövlar med fast foder. Även de kan behöva blåsas torra för att inte börja lukta spännande. Än har vi inte hittat något som slår skotorken som blåser. Enda nackdelen är att den kräver el.

Varken Jaana eller jag är några professionella fotografer. Men med en hygglig digital systemkamera kan även vi lyckas få till det långt över förväntan då och då. Det finns numer en hel del att hitta för rätt överkomliga pengar. Det går ju även handla begagnat. Att jaga med kameran, förståss utom jakttid, är dessutom riktigt kul. Om man sedan lyckas föreviga ett spännande ögonblick blir ju inte saken sämre. Jaana kom hem med en Nikon D60 som är enkel att använda och hyfsat i pris. Den räcker vida över vår förmåga.

Bilden här under är en klassisk "skrytbild", som kanske mest är till för ens egen höga nöjes skull. Men det är en bild som rönt viss uppmärksamhet. Jag skickade den till en firma för att göra en tavla av den, som sedan hamnade på kontoret. Fotofirman gav beröm för fotokvaliteten och många som besökt mig på jobbet har stannat till och uttryckt sig positivt om "den nöjda hunden". Hon heter förresten Klura och lånades av Niklas Bromark. Än en gång tack för lånet.